måndag 29 augusti 2011

Marknad!

Igår var det Marknad i Rångedala. Det var väldigt regnigt men de var många som var där ändå trots vädret:)
Träffade på Brorsan och hans familj. Pojkarna var välklädda med regnkläder och det hade jag ju gärna haft på mej oxå.

Man kunde få sig en åktur med helikopter om man ville. Vet inte vad det kostade men jag håller mej hellre på marken :)





Avslutat detta inlägg med att skänka en tanke till barnens gamlefarmor som avled igår. Hon hann bli 100 år, helt otroligt.

Denna ros får symbolisera min omtanke till alla hennes nära och kära.






Ha en bra Måndagskväll.

9 kommentarer:

sylvi sa...

Vai olitte te markkinoilla.
Kauniin ruusun.
Lämmölla siunaten Toinin♥ muistoa, otan minäkin osaa.
Kram ♥

Lisa sa...

100 år... Det är en aktningsvärd ålder. Tänk vad damen fått uppleva under åren... Fint med rosorna <3
Rångedala, är det inte där det finns en stor plantskola? Måhända är det dit du åker o shoppar utemellan ;-)
Kram, Lisa

Skaparglädje sa...

Hoppas den rätta markandskänslan infann sig trots regnet.
Tänk att bli 100 år.
Kram!

Rosor och Pioner sa...

En aktningsvärd ålder...100 år. Vackert med rosen.
Hoppas regnet inte var ett hinder för att gå på marknad utan att ni fick trevligt ändå.
Kram Susanne

eila sa...

Kivaa oli varmaan markkinoilla, vaikka vettä satoikin.

Terveiset täältä Suomesta ja halaukset sinulle. ♥ ♥ ♥ ♥

ritva sa...

Markkinoila on aina kiva käydä,osan ottoni Halit<3

Lotta sa...

Med den himlen hade inte jag heller vågat mig upp i en helikopter. Ser ut som ett riktigt oväder är gå gång, och även jag skulle vilja nå upp till lite högre ålder. 100 år är verkligen aktningsvärt!
Kram

Charlotta sa...

100 år är häftigt! Med den åldern är det också lättare att sörja eftersom livet på något vis är klart. Men saknaden finns ju förstås ändå.

Blåbärsbuskar kan jag varmt rekommendera, men kan tyvärr inte skicka skott. De revar sig inte så lätt. ;) Kan heller inte garantera att ditt grannskaps fåglar inte ger sig på bären. <:-o

Britt sa...

Tänk vilket rikt liv man måste levt, sett förändringarna under 100 år, fantastiskt. //Britt